Nostalgi

Det funkar, olyckligtvis...

(Ma amigos, moutshas gracias and el fernado)

När kommer jag sluta ljuga för mig själv?

(Jag, Olle, Anton, Johan och Lisa)

Bilden är ifrån gårdagens lek och bus på Satin. Det ar väl sådär. Inte så där jättekul. Jag var faktiskt nykter, gjorde en Lisa.

Det går bra nu, jag börjar inse att du faktiskt inte vill ha mig längre. Just nu så känner jag att mina vänner behöver mig mer än någonsin, och jag behöver dem mer än någonsin. Jag kan inte längre hoppas på något som inte kommer, du är inte längre min prioritet. Men den dagen du är nummer ett ska jag ta hand om dig som jag aldrig gjort förr. Jag är glad för dem stunderna vi hade, och jag är ledsen för alla saker jag inte sa eller gjorde. Det var de finaste stunderna jag delat med någon, men du förtjänar någon bättre, någon finare. Jag är endast bottenskrapet från din o'boy. Du är bäst, och det har du alltid varit.

http://www.expressen.se/nyheter/1.2255974/hon-bestallde-iphone-fick-en-senapsburk

HAHAHAHAH. Dagens. Skulle seriöst dött om det hände mig.

Fan. Det gick bra i två dagar. Sen gick det neråt. Livet är verkligen som en funktion, helvete. Måste verkligen sluta inbilla mig saker som inte är sanna...

Därför blir det att lyssna på Not In Love med Crystal Castles ft Robert Smith och försöka inbilla sig att det är så...

"Men såväl Buddha som Dalai Lama betonar också vikten av att alla människor först måste börja ställa krav på sig själva och den egna moralen. Sedan kan man börja ställa krav på andras moral. För endast när man förstår sig själv kan man förstå andra. Buddha menade att det är när vi tar ansvar för våra egna handlingar som harmoni uppstår. När vi klandrar andra leder det till disharmoni. Alldeles som vi själva önskar och strävar efter lycka och inte efter olycka, så gör alla det. Att försöka finna lycka för oss själva medan vi vållar andra olycka, är under alla omständigheter fel, klargjorde Buddha."

Det här med Buddhism låter inte helt fel asså... Kanske borde bli munk.

Jag vet att gnälla och sura kommer man ingen vart med. Jag vet även att jag själv måste inse att saker och ting har förändrats trotts att jag kanske inte riktigt vill medge det. Men jag ska även vara glad över saker som jag minns. Minnen som kommer sitta fast vid mitt hjärta ett bra tag framöver. Att påstå att jag inte hellre ser dig glad än ledsen vore en lögn. För det gör jag. Kanske förlåter du mig någon gång i framtiden, till och med litar på mig igen, vem vet. Jag vet i alla fall att jag inte längre kan sitta hemma och sura över det förgående. Ibland gör man fel som man måste leva med helt enkelt. Som sagt, kanske finns det hopp för oss i framtiden vem vet. Låt oss se vad som komma skall.

(Jag ska inte ljuga, självklart har jag en gnutta hopp om det.)

Det är så himla jobbigt. Saknar dig så himla mycket. tänker på dig hela tiden. Men du verkar ha det bättre utan mig.

saknar dig

I was thinking about you, thinking about me, thinking about us

Märkte nyss (läs någon dag sen) att min gamla blogg var borta. Lite synd, fast ändå skönt. Hade visserligen bara deprimerande inlägg där. Jag skriver inprincip bara när jag vill lätta på hjärtat. Varför har jag en blogg egentligen när jag inte vill att någon ska läsa den men ändå samtidigt?Argh. Jag antar att människan är i behov av uppmärksamhet helt enkelt. Dock hatar jag när folk börjar ta upp saker som jag skrivit där, fram för allt när det är hur jag mår. Ganska obvious.

Idag trodde jag att jag såg dig. Fick en klump i magen. Men det var inte du. Kanske var det bra, annars hade jag kanske brutit ihop som gårdagen. Kände mig dock dum som inte svarade när Britt-Marie frågade hur jag mådde.

Fast jag skulle vilja se dig, och att du ser mig. Men jag är faktiskt lite rädd för det. Dina vänner gör det jobbigare dock. Jag förstår dem på ett sätt ändå. Men det gör så sjukt ont.

Idag hände jag en stund med Johan. Det var trevligt. Vår kontakt försvann ett tag men nu försöker vi bygga ett starkare band tillsammans (No homo, även om jag verkar utstråla det). Vi är dock lol, som tar bilder på oss själva, måste dock säga att på denna bild blev Johan för en gång skull ganska snygg. Egentligen har jag alltid tyckt att Johan har varit den snygga av oss. Jämfört med mig själv.

När jag läste detta inlägg så kändes det nästan som jag hade en egen konversation med mig själv. Kul.

Tack för alla som lyssnar på mitt gnäll för övrigt, speciellt Cissi.

Deep down I want you to stay

but I guess I have to let go

Man är endast uppskattad när man är till nytta, annars är man bara en parasit som lever på någon annars bröd.

Grodorna hoppar ur munnen

Skolan börjar snart, jag taggar.

Verkar även som jag är den enda, men jag går ju trotts allt på Sveriges bästa skola! Go go karro!

GOING PRO

Okej, FFFFFFu. Lisa hehe, jag ska bli pro.

Mina sår gör ont, särskilt det som sitter vid yttersidan av foten. Men det stoppar mig inte från att forsäta go longboarding! Det kanske inte är så smart då såren spricker upp och varar lite till, men fy tusan vad kul det är att åka när man har bra underlag! När det är dåligt väder ute så kan man vara inne och posa istället.

True story.

HEJ LONGBOARD

Igår så hade vi det lite mysigt i sktteparken innan vi har vår sista dag idag tillsammans som en helklass för senare gå på sommarlov, det är blandade känslor. Lite sorgligt är det, jag tycker vi har så många härliga profiler i vår klass som verkligen förgyller dagarna. Tack för två awesome år tillsammans! Sp2A, vi syns allihopa på flaket igen mina små sammare!

Vi är bäst! Stor eloge till alla som deltog under krampen 2010 den 1 Juni.

"Vad kul att vi är ute på landet igen" - Thomas Gustafsson

"Ne men vad bra, den här passar perfekt till fjortistechno!" - Thomas Gustafsson

Lite roliga, citat som vår gymnasiechef uttalade sig under invigningen till krampen 2010, jag tyckte det var kul. He.

82 kr kvar på kontot. Det kommer bli 15 tuffa dagar tills jag fyller år och mitt konto fylls på igen med lite stålar. Men det kommer vara så sjukt värt det, har äntligen beställt min longboard. Det blev en Loaded Vanguard Flex 4 med Paris truckar och Orangatanghjul. Jag längtar verkligen tills jag får börja glida på den, kommer försöka lära mig alla möjliga trick, blir jag tillräckligt bra lägger jag nog upp några här, hihi. Men de trick jag ska lära mig är i alla fall side step, peter pan, och big wheel spin och kanske kanske tiger claw! Kommer bli sjukt roligt i alla fall!

One step closer to: bästa livet!

Hej hej hej. Vaknade tidigt idag och var lika förvirrad som alltid när jag vaknar en tidig morgon. Idag tänker jag vara produktiv och göra massa plugg in för det kommande Nationellaprovet i mattematik B. Jag har alltid haft ett problem när det kommer till mattematik och det är att redovisa mina svar. Det är synd för jag vet att jag kan (för det mesta) men det blir alltid någon miss med en siffra här och där vilket ger avdrag i poäng. What's up with that liksom. Jag får ju ändå ut svaren. Dumma betygskriterier som alla lärare följer. Men jag tror det kommer gå bra ändå. Det gäller att ladda mentalt och vara pigg och alert, så på menyn står det sova och äta innan provet! (that's what i love to do)

Låten är på repeat.

Jag känner hur denna ensamma fredag kommer att spenderas inne i mitt rum bredvid mina favorit elektronikprodukter som endast är befogad efter mina ändamål men jag behöver något annat. Något som jag har letat efter i dagar, i veckor till och med i månader. Grejen som skulle vända allt, men som de flesta snubblade jag över mållinjen och slutade på sista plats. Och i morgon väntar jobbet och matteboken. Pressen från allt släpps aldrig, den byggs bara på.

Äh, le lite, du är sötare då.

Vart är du bästa livet?

Åh hej vad jag inte kommer gå på de kommande karrofesterna. Bland annat så är min årskull borta så att partya med 94:or nästa år känns inte så lockande när mina klasskamrater kommer kunna gå ut på krogen istället, vilket är way bättre i alla sätt. Jag tror man uppskattade detta när man gick i ettan. Det är som Nike sa att de som inte brukade gå på fester tar i akt att släppa loss på karrofesten och de gör det dåligt (still, sjukt roligt att se, ha). Kön var det värsta jag har varit med om och jag känner mig samtidigt lite diskriminerad av vakten längst fram (ffffffffffu).

Men avslutade det hela med att ge en kram till en fin tjej, sen var det bra! Nu ska jag till donken och bli fet(are). (Jag tror jag älskar parenteser)

Hej jag har problem. Men det kanske du har märkt. I natten lurar räven.

(Märkte just hur tre knappar bildar en fin linje tillsammans, helt galet!)

Ett litet smakprov vad som komma skall!

(rävdräkten är awesome, borde använda den oftare)

Do do do do do do you want to, da da da da da da dance with me~

(okej, jag kommer ångra videoklippet snart, tur att ingen läser min blogg, hihi)

Jag har så himla konstiga saker i mitt rum (ser du tigern?). Men det är fint. Något annat som jag tycker är fint när man hänger upp lite plagg här och där i rummet. Det blir lite trevligare så om man inte har coola affischer dvs. Som ni märker har jag inte det, im so sad.

Jag har mycket saker att hålla reda på nu. Det är lite jobbigt, kan det inte vara som i mitt rum. Att allting ligger åt helvete men jag vet åtminstone att dem är där... oftast...

Och du, var inte ledsen. Du är söt, puss.

Back on track, or what so ever.

Ah, vart ska jag börja. Dagen började fint med att man mår lite illa, men det tar man en dusch på så mår man finemang igen. Det som är intressant är nog det jag håller på med just nu. Jag skriver ett blogginlägg, det var jättelänge sen jag gjorde det. Det känns konstigt men ändå roligt att uttrycka sig i text igen. Något personligt den här gången och inte i form av skolarbete. Vilket jag är ganska trött på. Men hur kommer det sig att jag sitter här och funderar ut några fina rader att skriva. Jo, svaret på det är att jag kollade in Pernillas blogg, eller jag skulle kolla ett filmklipp där. Dessvärre kunde inte mitt nyfikna öga undgå från de äldre inläggen. Ett klick ifrån och jag började läsa, och det stod bland annat om vem man skrev till. Till vem, till dig? Till mig? Och då slog det mig att jag kanske skulle läsa igenom mina gamla inlägg som jag har. Vem skrev jag till? För jag minns mycket väl vad jag gjorde på min förra blogg, när jag var riktigt nere så brukade jag skriva några rader för att få ut lite känslor. Men till min förvånad så var det faktiskt väldigt många roliga och gamla inlägg som jag läste igenom jag kunde inte undgå från att skratta högt. Men ju längre tillbaka jag kom så blev inläggen mer personliga och jag kände att jag måste stanna där. Jag har inga problem att läsa inläggen. Det är bara det att jag inte vill, för det tillhör det förflutna. Dels för att det oftast brukade handlade om någon tjej jag hade en liten crush i. Och ja, man kan tolka mig som ganska desperat i dem inläggen och det vill jag ju inte. (hehe) Det absolut gulligaste och tokigaste jag någonsin har gjort var nog den gången jag skrev hennes namn på skolgården förra året. Det var väldigt roligt och nervöst kommer jag ihåg, och jag fick hjälp av två andra att skriva det, det blev inte så fint, men det var charmigt. Värt att nämna var ju att jag inte fick tjejen och att texten var kvar i någon vecka...

Men nu tänkte jag runda av lite vi får se hur aktiv jag blir här med bloggandet, jag har i alla fall gjort en ny eftersom jag var trött på den andra. Lite synd dock eftersom att jag har alla andra inlägg där... Men jag kan alltid gå dit och läsa om jag vill.

Här är kritorna jag använde för buset på skolgården för inte mindre än ett år sen... hihi.

Ja juste! Om du vill mot all förmodan läsa min gamla blogg hittar du den längst ner på den här sidan "GAMMLA BLOGGEN, OBS, GAMMALT MATERIAL"